Trots Gretas farhågor – tekniska framsteg världens räddning

https://www.fplus.se/trots-gretas-farhagor-tekniska-framsteg-varldens-raddning/a/RRQm5r?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=fplus_hallbarhet&utm_term=fplus_hallbarhet

2019-10-30
Johan Norberg

 

Trots Greta Thunbergs förminskande, är teknikutvecklingen nyckeln till framgång i klimatfrågan. ”Det största hotet mot människan är fortfarande underutveckling, vilket också gör det svårare att möta andra hot, till exempel från miljön”, skriver krönikören Johan Norberg.

Många ogillade Greta Thunbergs aggressiva tal vid FN:s klimatmöte och vissa oroade sig över att hon är på väg från uppvärmning till utbrändhet. Men ett desperat engagemang för det man tror på så intensivt är begripligt. Själv tycker jag inte att problemet var formen, utan innehållet. Thunberg angrep världens ledare för att bara ”prata om pengar” och ”några tekniska framsteg”. Hon anklagade dem för att stjäla hennes barndom med ”sagoberättelser om ständig ekonomisk tillväxt”.

Med ett historiskt perspektiv är det mer rimligt att säga att det är dessa sagor som gav henne en barndom. Före den industriella revolutionen hade vi inte mer än 200 ppm koldioxid i atmosfären, och det var ju bra, allt annat lika. Men allt annat är inte lika om du blir utan konstgödsel, elektricitet, transportsystem och annat som tillväxt baserat på fossila bränslen gav oss.

För 200 år sedan dog ungefär hälften av alla barn före fem års ålder. De som överlevde hade sällan någon skola att strejka från. Nio av tio var analfabeter. Nio av tio levde i extrem fattigdom. I dag lever nio av tio fritt från analfabetism och fattigdom, trots befolkningsexplosionen. Om det är en saga så är det en saga med lyckligt slut.

Vi har släppt ut växthusgaser, men inte för att vi var okunniga eller onda, utan för att rädda våra barn.

Aktivisterna fyller en viktig funktion när de påminner oss om de risker som klimatförändringarna medför, men de är sämre på att erkänna denna typ av målkonflikter – vi har släppt ut växthusgaser, men inte för att vi var okunniga eller onda, utan för att rädda våra barn.

Det största hotet mot människan är fortfarande underutveckling, vilket också gör det svårare att möta andra hot, till exempel från miljön. Enligt The International Disaster Database har risken att dö i en klimatrelaterad katastrof – som torka, översvämningar, stormar, skogsbränder och extrem värme – minskat med mer än 90 procent sedan 1950-talet. Inte för att naturkatastroferna har blivit färre, utan för att välståndet, tekniken, byggandet och sjukvården har blivit bättre.

Om vi haft nolltillväxt sedan dess hade vi förstås haft mindre koldioxid i atmosfären, men nästan en halv miljon fler skulle ha dött av klimatorsaker varje år. Så svåra ser målkonflikterna ut när man lämnar sagornas värld.

Negativ tillväxt skulle ha förutsättningar att bli den största katastrof som drabbat mänskligheten.

Hur minskar vi utsläpp genom negativ tillväxt? I så fall måste vi avveckla ungefär 80 procent av den globala energiförsörjningen på ett decennium. Det skulle ha förutsättningar att bli den största katastrof som drabbat mänskligheten. Ungefär hälften av livsmedelsproduktion skulle hotas, då den är beroende av konstgödsel framställt med kol och gas. Glöm jordbruksmaskiner och kyllagring. I brist på elektricitet skulle fler laga mat och värma sig med solida bränslen, vilket redan i dag dödar runt två miljoner årligen. Ännu fler skulle dö när vårdkliniker förlorar belysning, medicinteknik och möjligheten att kyla vaccin och mediciner.

En indisk studie visar att för varje miljon barn som föds dör 8 000 av elbrist. En rapport från Bangladesh dokumenterar att barnadödligheten är mer än en tredjedel högre i byar som saknar elektricitet. Ett skäl till att siffrorna inte ser än värre ut är att de kan utnyttja teknik och produkter framställda på platser som har energiförsörjning, men i en värld av energisvält skulle hela världens produktions-, handels- och transportsystem störta samman.

Men så illa ska det väl inte behöva bli? Vi kan väl använda andra energislag och bränslen? Exakt. De av Greta Thunberg förminskade tekniska framstegen är räddningen. Effektivare solkraft, säkrare och smidigare kärnkraft och maskiner som suger upp koldioxid och matar alger med det, som vi omvandlar till bränsle till elektrifierade bilar och flyg. Allt sånt är möjligt, men det kommer att kosta. Frågan är i vilket framtidsscenario vi kommer att lyckas ta fram det. Är det verkligen i krympande ekonomier med massarbetslöshet, där vi samtidigt kämpar för våra barns fysiska existens? Om vi inte tror det består världens räddning faktiskt delvis i att ”prata om pengar” och ”några tekniska framsteg”.

 



Kategorier:klimatet, Naturen, naturförstöring, Uncategorized, Världspolitik

Etiketter:, , ,

%d bloggare gillar detta: