Vad diskuterades på Bilderberg mötena? Analys

montreux
Selva Demiralp
June 10 2019

Selva Demiralp är professor i ekonomi vid Koç University. Denna artikel skrevs ursprungligen på turkiska för BBC Turkish den 4 juni.

http://www.hurriyetdailynews.com/what-was-discussed-at-the-bilderberg-meetings-analysis-144045

 

Bilderberggruppens 67:e möte hölls i förra veckan i Montreux, Schweiz. Ledare och experter inom industri, finans, akademi och media var inbjudna till dessa möten, som syftade till att stärka dialogen mellan Europa och Nordamerika.

Dessa möten, som stängs för pressen, främst för att deltagarna ska kunna ge en fri röst för sina idéer, ger upphov till olika konspirationsteorier på grund av att dessa högt uppsatta deltagare kommer samman.

Med förtroende för att ha deltagit i årets möte kan jag tydligt säga att dessa möten inte är en plattform där ”dolda hemligheter och att planer delas”. Om så vore fallet skulle deltagarna inte få ge ut informationen om mötesinnehåll enligt kravet i ”Chatham House” -regeln. Jag skulle inte heller ha skrivit den här artikeln då.

Vad som fortfarande gör detta möte unikt enligt min åsikt och vad som ”ökar mysteriet” för det är nyfikenheten på vad gäller, vad den här elitgruppen har pekat på bakom stängda dörrar och under vilka punkter de har nått en överenskommelse och inom vilka områden som de inte har kommit överens.

Ekonomiska problem diskuterades inte direkt vid årets Bilderbergmöten. Ekonomen i mig skulle utan tvekan föredra att de ekonomiska dimensionerna av händelserna skulle diskuteras direkt och i detalj. Tendensen hos den amerikanska sidan för i förgrunden ideologiska bekymmer istället för ekonomiska i förhållande till att skapa en allians mot Kina skulle emellertid kanske ha förvandlat en sådan ekonomisk dimension som bakgrund.

Det övergripande temat vid mötet var att göra det möjligt för Europa och USA att träffas gemensamt och att kunna skapa gemensamma lösningar för de ökande hoten. Men vilka är dessa ökade hot?

För det första diskuterades frågor angående EU:s framtid.

Det uttrycktes att EU inte kan skapa effektiva lösningar för dessa problem när problem som handelskrig, terrorism och klimatförändringar läggs till det befintliga problemet med invandring. EU har inte förmågan att producera effektiva lösningar för dessa problem.

Det noterades att denna oro väcker populistiska och nationalistiska rörelser och förorsakar blockeringar inom EU.

Det sägs, att för att eliminera populistiska och nationalistiska rörelser, bör friheter bevaras genom välstånd, en gemensam förståelse för identitet och samhälle som skulle förhindra att olika samhällsgrupper skapas, och grunden för demokrati och lagens överhöghet bör stärkas.

Om Europa har en kris?

Klimatförändringar spelade en viktig roll i mötesagendan. Det fanns många gröna partier och gröna branschrepresentanter bland deltagarna. Det hävdades att regeringarnas plikt var att ta upp denna fråga för att tydligt och transparent ange riktningen som ska vidtas på lång sikt, för att stärka tron på att denna rutt kommer att följas med beslutsamhet och därigenom se till att industrin gör önskade investeringar.

Men om den europeiska ekonomin saktar ner och kommer till randen av en ny kris, finns det då tillräckligt med verktyg för att hantera det? En pessimistisk bild drogs angående denna fråga. Det noterades att det har blivit en förlust av trovärdighet efter den senaste finanskrisen och det blir därför svårt att skapa stabilitet i en miljö var det råder missförhållanden. Det konstaterades också att i synnerhet Italien är en viktig riskfaktor.

Ett annat huvudtema som diskuterades vid mötet var någon form av försoningsgrund för de ideologiska skillnaderna mellan väst och Kina inom en global ordning där länder successivt knyts till varandra med starkare band när det gäller handel och teknik.

Det betonades att ett tekniskt kallt krig med Kina bör undvikas, vilket skulle splittra både kommunikationsnätet och tekniken.

Det verkar som om den europeiska sidan är något obekväma med Förenta staternas inställning till Kina, och med förhoppning att de tar parti för USA i denna miljö.

Vi kan säga att det finns två orsaker till denna oro: ekonomiska problem som kommer att utlösas av en försämring av handelsförbindelserna med Kina och det faktum att Förenta staterna inte uppfattas som en pålitlig allierad på grund av dess genomförande av tullar på Europa.

Denna näsbränna yppades vid mötet. Betoningen på misstro och missnöje förorsakades av att Förenta staterna, samtidigt som de begärde stöd från Europa mot Kina, genomför de höga tullar mot Europa.

Det noterades också att USA har vägrat att bygga upp ett gemensamt förhållningssätt med Europa när det gäller att utveckla en politik mot Kina och att en eventuell uppdelning mellan Europa och Förenta staterna skulle skapa möjligheter för Kina.

Det betonades istället att det skulle vara en mer konstruktiv och korrekt politik att konkurrera med Kina inom teknikområdet genom gemensamma investeringar och skydd, och att ur den synvinkeln skulle en stark eurozon och en kapitalmarknadsorganisation kunna tjäna detta syfte på denna punkt.

Man sa att Europas avsikt är att inte följa USA men att arbeta med Förenta staterna.

Eftergifter kommer inte att göras mot Turkiet avseende S-400

Turkiet fanns inte på med på mötenas huvudagenda. Men efter en fråga diskuterades även Turkiet, om än kortfattat.

Det noterades att om Turkiet insisterar på att köpa S-400-missilförsvarssystemet från Ryssland kommer det att utsättas för amerikanska sanktioner, inga medgivanden kommer att göras till Ankara, Turkiet kommer att tas bort från F-35-konsortiet och dess roll i försörjningskedjan kommer att avslutas.

Dessutom betonades att om Turkiet signerar S-400-avtalet kommer det att få stor negativ effekt på Nato.

Det noterades att Nato är en organisation vars syfte inte är strategi utan säkerhet och att om Rysslands kontroll i regionen ökar kommer detta att utgöra ett viktigt hot mot Nato.

Vid denna tidpunkt konstaterades behovet av att engagera demokraterna och republikanerna i USA om att Nato inte är en strategisk organisation.

Den besvärliga rollen, som bortsett från Nato, som drevs av USA:s president Donald Trump i Turkiets närhet till Ryssland, tror jag är underförstått dödsdömt.

Annonser


Kategorier:Uncategorized, Världspolitik

Etiketter:, , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: