Förhindrande av Lagprövning. Korrupta råttors dans på bordet


Högsta förvaltningsdomstolen på Riddarholmen

”När katten är borta dansar råttorna på bordet”

– För att förstå rättsväsendets ovilja och slingrande dans kring ämnet lagprövning krävs förståelse för Sveriges lagstiftningsprocess och rättsväsendets ovilja bli granskade så häng med nu på en ”lustig” dans.

Sveriges lagstiftningsprocess.
Det är Sveriges riksdag som stiftar Sveriges lagar enligt vår författning, regeringsformen. Lagarna utövas av domstolar, myndigheter och ”offentliga organ” och ingen medlem av riksdagen, lagstiftarna, får enligt grundlag lägga sig i hur lagutövarna använder lagarna för rättsväsendet ska stå fritt från politisk påverkan. För att lagutövarna i våra domstolar och myndigheter ska använda lagarna så som lagstiftarna tänkt läser man ofta en lags förarbeten. Ett förarbete kan vara en proposition från en riksdagsledamot, ett betänkande från något av riksdagens arbetsutskott som justitieutskottet eller konstitutionsutskottet, en utredning (SOU) eller ett yttrande från lagrådet. Förarbeten inför en lag blir en förklaring och förtydligande av lagen och ingår som riksdagens beslutsunderlag om de bestämmer att införa lagen. När lagen beslutats i riksdagen ”lämnas lagen över” till lagutövarna inom myndigheter och rättsväsende. Ett betänkande kan se ut så här där lagstiftaren försöker förmedla ett tankesätt om ”Myndighetsutövning”  :

Konstitutionsutskottets betänkande KU 1990/91:38 : 

”En kommunal angelägenhet får i princip inte överlåtas till ett särskilt rättssubjekt om det i en författning har angivits att ett visst kommunalt organ skall handha denna. Slutligen gäller enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen (RF) att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning får överlämnas till ett privaträttsligt subjekt bara om det finns särskilt lagstöd för detta.”

Exempel SOU : Grundlagsutredningen SOU 2008:125, sidan 380:

”Ett område där möjligheten till lagprövning framstår som särskilt angelägen rör vissa centrala delar av fri- och rättighets-regleringen i 2 kap. regeringsformen. Här är det av särskild betydelse att grundlagens regler fullt ut får genomslag i rättstillämpningen. Ett närbesläktat exempel är lagprövning mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.”

Lagprövning.
Lagstiftarna får inte lägga sig i lagutövarnas arbete så de införde en rättighet för sina uppdragsgivare, Sveriges medborgare, att granska lagutövarna, rättigheten kallas Lagprövning och innebär att en medborgare ska kunna begära en kontroll av hur en domstol eller myndighet följt lagarna så som lagstiftarna förväntar sig. Normalt granskas lagutövarna i våra domstolar och myndigheter av granskningsinstanser som IVO, JO, Riksåklagaren, Datainspektionen, Justitiekanslern och ytterst riksdagens egna granskare Riksrevisionen men som jag bevisat i publicerade artiklar finns det en mycket stark ovilja hos granskarna att utöva sitt granskningsuppdrag. Undanflykterna är många, till exempel IVO och Riksrevisionen brukar hitta på lögner som att de ej ”kan” granska enskilda fall, om en granskare inte kan granska ett enskilt fall återstår bara att räkna suddgummin och gem på myndigheternas skrivbord eftersom de inte ”kan” granska hur instansen beslutat över människor, till exempel kan ingen granska om försäkringskassan gjort rätt som avslagit sjukersättning för en handikappad person som inte kan jobba om de inte ”kan” granska ett enskilt ärende så idag vet ingen om försäkringskassan, socialtjänst och andra myndigheter upphört fungera för ingen vill granska. Riksåklagaren klarar inte ens känna igen ett gem och JODI och JK ljuger ihop kreativa lagstridiga beslut för att slippa granska kompisarna på pöbelns begäran.
Medborgar rätt.
I detta perspektiv blir det en katastrof om skattebetalarna som betalar alltihop plötsligt ges rätt att granska domstolar och myndigheter, vid en sådan granskning rullas inte bara korruption och rättsröta upp inom domstolen eller myndigheten utan korruptionen hos granskarna avslöjas också eftersom de granskat men aldrig hittat några problem. När frågan om Lagprövning ställs till rättsväsendet får de full panik och måste till varje pris ljuga ihop undanflykter för att undvika granskas av andra än mutade kompisar. Det verktyg om ”lagprövning” som våra riksdagsledamöter gav oss medborgare måste fort ryckas ur händerna på medborgarna innan någon förstår vad det handlar om.
I mina undersökningar har jag stött på förbluffande lögner och svepskäl för att undvika att lagprövning kan bli en etablerad metod för att granska rättsväsendet. Efter att ha intervjuat mer än 20 jurister stod det klart att ingen privat jurist som advokater vet någonting i saken även om många ville gissa. Inte heller de domare och lagmän som ska bedöma en fråga om lagprövning visste någonting. De flesta verkade kissa ner sig vid frågan om lagprövning och försökte avsluta samtalet så fort de kunde, ingen kunde ge tips om vem jag kunde fråga, det enda de visste var att de själva inte visste någonting om vad de själva ska bedöma. Till slut hittade jag en professor i juridik och en medförfattare till grundlagsutredningen som kunde ge svar på några få frågor. Grundlagsutredningen ger ledtrådar vem som till slut ska avgöra saken, SOU 2008:125, sidan 380 :

”Normprövning i enskilda rättstillämpningsfall bygger på synsättet att föreskrifter ingår i ett hierarkiskt system där det finns olika nivåer: grundlag, vanlig lag, förordning samt myndighets föreskrifter och kommunala föreskrifter. Ordet ”lagprövning” används ofta i praktiken som synonym för normprövning och syftar då på normkontroll i hela den kedja av föreskriftsnivåer som nu nämnts.”

En lagprövning ska bland annat bedöma hur en myndighet tillämpar våra lagar så frågan är förvaltningsrättslig, jag vänder mig till Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) som blir den högsta rättsinstansen i sverige som kommer bedöma en fråga om lagprövning. Lagtexten i vår grundlag regeringsformen 12 kap.§10 ser ut så här :

Lagprövning

10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag. Lag (2010:1408).

Baserat på lagtexten och grundlagsutredningen ställer jag nedan frågor till HFD som research arbete för denna och andra artiklar om medborgares rättigheter i sverige där jag vill informera dig om lagprövning och praktiska detaljer som hur en lagprövning inleds, vilka ärenden som kan lagprövas och eventuell preskription :

Mina frågor till Högsta Förvaltningsdomstolen 15 mars :

.
”Hej Högsta Förvaltningsdomstolen.”

”Under min research om Författningsdomstol har jag stött på en intressant ovilja från Sveriges jurister förtydliga begreppet lagprövning enligt Regeringsformen 12 kap.§10.
Jag vänder mig till er på HFD eftersom ni har fått förtroendet förvalta våra lagar av oss medborgare, jag vill således få klarhet i om HFD klarar sin uppgift.”

1. Hur initieras en lagprövning enligt RF 12§10 ?
1. A : Sker det genom ”stämning” och isf hur ?
1. B : Sker det genom att en enskild medborgare ställer krav om lagprövning på den förvaltning som handhar ärendet ?
2. Vilka förvaltningsärenden kan lagprövas enligt RF 12§10 ?
2. A : Gäller det samtliga beslut ?
2. B : All hantering inom myndighetsutövning ?
2. C : Eller finns det undantag ?
3. Finns det preskriptionstid för lagprövning ?
3. A : Måste lagprövning begäras under pågående myndighetsutövning ?
3. B : Kan en lagprövning ske i efterhand, tex 1 år efter hantering ?
4. I Grundlagsutredningen SOU 2008:125 benämns lagprövning även ”rättighetsskydd”.
4. A : Hur ställs en begäran om prövning av medborgares rättighetsskydd enligt RF 12§10 ? Stämning ?
4. B : Till vem ställs begäran om prövning av en medborgares rättighetsskydd enligt RF 12§10 ?




Den 25 Mars svarar Högsta Förvaltningsdomstolen följande :

”Det är viktigt att Högsta förvaltningsdomstolen som domstol håller sig objektiv och opartisk. Domstolen lämnar således inte besked om hur en rättsregel bör tillämpas eller besked om vilka rättsregler som är tillämpliga i särskilda situationer. Högsta förvaltningsdomstolen är en domstol och ger därför inte juridisk rådgivning.”

”Högsta förvaltningsdomstolen kommer inte att göra något annat än att skicka detta svar till dig.”

– nu bör alla dina varningsklockar ringa, vad läste du just ?

HFD’s besked säger dig följande :
.
1. HFD anser sig partiska i ett rättsärende som inte finns.
– Mina frågor gäller hur en lagprövning kan inledas, det finns alltså inget ärende men HFD anser de kan bli partiska om de berättar hur en medborgare ska kunna inleda granskning av  en myndighet som kanske hamnar i HFD. HFD tar alltså större hänsyn till myndigheten än dig som betalar för myndigheten.
2. HFD kan bli partiska om de inte får överraska dig.
– HFD vill inte på förhand berätta hur en rättsregel ska tillämpas eller hur de ska bedöma tillämpning av en rättsregel för då kan de bli partiska, dvs HFD tycker att de blir partiska om de måste berätta för dig hur de ska bedöma utan de vill behålla denna överraskningen för sig själva. Detta hemlighetsmakeri går helt emot principerna om objektivitet, praxis och legalitet där vi medborgare som betalar eländet har rätt veta hur vi ska förvänta oss att våra lagar fungerar.
3. Domstolen ger ingen juridisk rådgivning.
– Jag upplyser HFD om att jag gör research för att informera dig här som läsare, jag efterfrågar alltså inte hur jag ska göra i ett ärende. Läsförståelsen hos våra högsta jurister är förbluffande låg, det är inte konstigt det ofta blir fel i domstolar när de inte ens klarar tyda enkla texter.

Du har just fått redogjort här ovan att Sveriges högsta förvaltningsrättsliga instans som du som skattebetalare betalar för anser att de blir partiska om de avslöjar hur du ska ges möjligheten inleda en granskning av en myndighet som du betalar för. 

 
Läs ovan stycke en gång till och fundera på vad du just fått reda på.
 
LexNoxa 2019-04-03, Peter Martinsson.
Annonser


Kategorier:Svensk politik

Etiketter:, ,

1 svar

%d bloggare gillar detta: