Misslyckandets ideologi har gått längst i Sverige

Publicerad 28 oktober 2018

http://www.friatider.se/misslyckandets-ideologi-har-g-tt-l-ngst-i-sverige

Västerlandet i allmänhet och Sverige i synnerhet präglas numera av misslyckanden. Skolresultaten dalar, gränskontrollerna har havererat och vården fungerar bara om man har tur. Detsamma gäller snart sagt vilket område man än undersöker, från polis och tåg till snöröjning och integration fungerar det sämre. Det mesta är mer eller mindre misslyckat, och det blir värre med tiden.

Det finns flera försök att förklara hur det blivit så här och ett av de mer läsvärda är Oxfordforskaren Stephen Pax Leonards bok The Ideology of Failure. Som titeln antyder undersöker han där ”misslyckandets ideologi”, den farliga ideologi som ligger bakom att Europa och Sverige är på väg att bli förlorare. Han tar upp både världsbilden, de grupper som aktivt verkar för den, metoderna och resultaten.

Boken är en uppdatering av Leonards tidigare Travels in Cultural Nihilism. Den består av en samling essäer om olika sidor av situationen, de olika texterna har samtidigt några röda trådar. Leonard utforskar och beskriver det han kallar kulturnihilismen, föreställningen att vår kultur och våra traditioner är av ondo och måste avskaffas.

Det är en historiskt sett tämligen udda ideologi – vinnare vänder sig inte mot sin egen kultur och sin egen identitet. Men denna udda övertygelse kan kopplas till både radikalfeminismen, ”antirasismen”, kampen mot europeisk konst och flera liknande projekt.

Kulturnihilismen genomsyrar det mesta av offentligheten idag. Sociala och kulturella kategorier med en lång historia, som kärnfamiljen, Europa, nationen och kristendomen, angrips och undermineras konstant. Nära kopplat till denna process är enligt Leonard skulden som vapen, att Europa anklagas för att bära på en unik skuld. Slaveriet, kolonialismen, patriarkatet, rasbiologin, det finns ingen hejd på allt ont vi européer gjort. Leonard konstaterar att detta i verkligheten inte är unikt europeiska företeelser, slaveri fanns exempelvis i Afrika och arabvärlden långt in på 1900-talet, men skuld används som ett vapen mot just Europa.

Det här betyder att kulturnihilismen har en kulturrelativistisk sida: Ingen kultur är bättre än andra enligt kulturnihilisterna. Men de gör undantag för Europa – vår kultur ser de som sämre än andra. De är kort sagt kulturrelativister och inkonsekventa. För bakom deras ideologier finns ett sentiment, en känsla riktad mot Europa och européerna.

Resultatet av kulturnihilismen är en postmodern liberalism, auktoritär mot européer men oförmögen att hävda sig mot islam. Leonard skriver att ”vi lever under eran då den våldsamme islamistiske ideologen möter den europeiske sillmjölken”. Han tar upp hur svårt de postmoderna liberalerna har att hantera islamistisk terror, hur snabbt de varje gång slutar tala om de återkommande terrordåden.

Hur liberalismen förändrats är en av de röda trådarna i boken.
Dagens liberalism skulle förmodligen vara oigenkännlig för äldre liberaler som John Stuart Mill, samtidigt finns det en viss logik i utvecklingen. Den gamla liberalismen hade svagheter i form av en abstrakt individualism och ointresse för traditioner och liknande, och det är de svagheterna som under kulturnihilismens tidevarv blommat ut fullständigt. Skillnaderna mellan Mill och Reinfeldt är oavsett vilket stora. Äktenskapet mellan postmodern liberalism och kulturnihilism har samtidigt gjort liberalerna överkänsliga, i praktiken motståndare till yttrandefriheten så snart den riskerar ”kränka” fel grupper. Här är de återigen inkonsekventa – européers känslor behöver aldrig skyddas.

Leonard studerar kulturnihilismen från flera olika vinklar. Han tar upp dess metoder, i synnerhet genomgången av den psykologiska mekanismen som kallas groupthink är intressant. Groupthink är fenomenet att alla ska tycka likadant och att oliktänkande ska straffas, ”grupptänkande” på svenska. Eftersom vi människor är flockdjur är det i grunden en biologisk instinkt, i Sverige tycks den ha gått ovanligt långt. Leonard jämför här Sverige med Nordkorea, våra konforma tendenser används mot oss av kulturnihilisterna. Leonard är själv akademiker, och beskriver en deprimerande verklighet där universiteten tagits över av kulturnihilistiskt och politiskt korrekt grupptänk. Det är så vanligt att många akademiker i gruppsammanhang utgår från att alla andra också är vänster. Mer konservativa akademiker väljer ofta att ligga lågt, Leonard är här ett undantag.

En annan metod kulturnihilisterna använder sig av är politisk korrekthet, även det studerar Leonard. Här blir det ofta högintressant. Leonards akademiska specialitet är lingvistisk antropologi, alltså hur grupper av människor använder sig av språket för att förstå och hantera sin värld.

Det sägs ofta att vänstern använder sig av språkpolitik för att kontrollera samhället, de förbjuder vissa ord (”husmor”, ”neger”), förändrar betydelsen av andra (”solidaritet”, ”mod”, ”demokrati”, ”svensk”) och inför helt nya (”rasist”, ”islamofob”, ”genus”). Det här nyspråket för tankarna till George Orwells dystopi 1984, och Leonard är skicklig på att analysera det. Han ger ett värdefullt råd i sammanhanget. Kulturnihilisterna har tvingat på våra samhällen en hel samling nyord som är intimt kopplade till deras världsbild, från ”tolerans” och ”mångfald” till ”jämlikhet”. Det vi måste göra som konservativa är att hamra in våra egna alternativ till nyorden, som traditioner, gemenskap, natur och bevarande. Lika viktigt, i synnerhet i Sverige, anser han att skapandet av alternativa, fria medier är.

Leonard kallar sig konservativ, och han ser omtanken om naturen som en viktig del av konservatismen. Samtidigt är det en mer stridbar och meningsfull konservatism än vi kanske är vana vid som han representerar. Han tackar i förordet den konservativa filosofen Roger Scruton och samhällsforskaren Jonathan Haidt, men hänvisar i boken också till kontroversiella men givande tänkare som traditionalisten Julius Evola, den slovenske kommunisten Slavoj Zizek, Alain de Benoist från den franska nya högern, och filosofen Friedrich Nietzsche. Språket är inte överdrivet akademiskt, däremot levererar Leonard flera slagkraftiga stycken i stil med ”om yttranden som angriper en grupp förbjuds, så har den gruppen absolut makt” och ”är det framsteg om vi lever i en värld där barn växer upp utan att veta något om sitt kulturella arv?” Han beskriver postmodern liberalism och radikal islam som slutna tankesystem, men skillnaden är att bara det ena är vekt. Samexistens mellan dessa båda tankesystem kommer alltså leda till att radikal islam tar över.

I några spännande stycken beskriver Leonard vad mer traditionella inuiter, alltså det som förut kallades eskimåer, tycker om det moderna Västerlandet. Ett inslag i antropologens verksamhet är fältstudier i främmande miljöer, Leonard har talat med inuiter om deras syn på världen. Här finns en givande kulturkritik, där inuiten Ibbi beskriver oss moderna människor som ”monotonins fångar”. Vi jagar inte och vi lever inte i naturen. Vi är många, fruktansvärt många. Vi saknar band till platsen och landet och vi saknar förbindelser med varandra. Det är förmodligen en viktig förutsättning bakom kulturnihilismens uppkomst, allt annat lika blir inuiter som lever traditionellt inte kulturnihilister. Leonard skriver i några av bokens mest läsvärda stycken om kopplingarna mellan konsumism, globalistisk liberalism och kulturnihilism. ”Vinster kommer före kulturellt arv, nationell identitet och bevarande av naturen” konstaterar han bland annat. I ett samhälle där vi förlorat banden både till varandra, till landet och till det högre, så finns det en viss logik i att kulturnihilismen fyller ett existentiellt tomrum och blir en sorts pseudo-religion.

I intressanta avsnitt tar han också upp situationen i Sverige, det land där kulturnihilismen gått längst och där grupptänk och politisk korrekthet dominerar. Det är givande att läsa en chockad besökares intryck av det som för oss, på gott och ont, är en del av vardagen. Leonards genomgång av sådant som statsmedia påminner om att Sverige är det extrema undantaget i ett redan ganska extremt Europa. Han tar i ett avsnitt också upp Putins Ryssland, där vi påminns om att Putin och Ryssland på många sätt står kulturnihilismen emot. Där får vi en givande inblick i ett samhälle som försöker erbjuda alternativ, bland annat hur den ortodoxa patriarken Kirill ser på kulturnihilismen.

I ett annat avsnitt tar Leonard upp byråkraterna i Bryssel, på många sätt en mäktig grupp som gynnar och gynnas av kulturnihilismen (”intresset” bakom ideologin, eller i varje fall ett av intressena). Pedagogiskt avslutar han sedan med att ta upp lovande tecken på att kulturnihilismens saga går mot sitt slut, som Trump, Brexit och det italienska valet. Kulturnihilisterna och eurokraterna saknar folkligt stöd och steg för steg börjar folken inse vad som pågår.

Sammantaget ger Leonard en bra beskrivning av förhållandet mellan kulturnihilismen, grupptänket, PK-ismen och eurokraterna, det som tillsammans utgör ”misslyckandets ideologi”. Han beskriver också viktiga delar av ett alternativ, som en stridbar konservatism, en språkpolitik från höger och en höger som går djupare än enbart reaktioner på PK-påfund. De många kärnfulla och citatvänliga styckena är också en behållning.

JOAKIM ANDERSEN

Joakim Andersen driver sedan 2005 den idéhistoriska bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.



Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:, ,

2 svar

  1. Reblogga detta på Micaels Lidéns Blog och kommenterade:
    Rebloggar detta på micaelsblogspot.

    Gilla

Trackbackar

  1. Misslyckandets ideologi har gått längst i Sverige – Micaels Lidéns Blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: