Till sjuklöverns partiledare och för kännedom till Jimmie Åkesson jämte lokala sjukvårdspolitiker i Gävle.

Eftersom PK-media inte tar in något som visar konsekvenserna av dagens massinvandring sänder jag ej till dessa.

För kännedom.

I slutet av juli fick en mig mycket närstående anhörig (80 år, själv är jag 86) symptom som tydde på att något hälsoproblem tillstött. Då detta medförde betydande besvär beslöt vi att kontakta läkare. Efter samtal med en sköterska på den lokala hälsocentralen fick vi beskedet att vi skulle bli uppringda om en timme. Så skedde också. Eftersom min anhörig kände smärta krävde vi att få konsultera en läkare på centralen. Detta skulle först inte vara möjligt men genom vår envishet fick vi till slut en tid.

Ankomna till hälsocentralen fann vi flertalet sittplatser upptagna av utomeuropeiska individer. Ingen erbjöd oss en sittplats trots att ett flertal bestod av ungdomar som troligen enbart var i sällskap.

På en informationstavla kunde vi läsa att centralen hade 8 läkare.

Vad som trots detta gjorde oss en aning förvånade var att endast en av dessa bar svenskt namn. Så småningom fick min anhörig komma in till läkare som var utomeuropeisk. Tyvärr kunde denna läkare inte ställa någon diagnos och inte heller någon av kollegerna som tillfrågades. I stället fick min anhörig beskedet att hon fick vänta på sådan och eventuellt behandling 14 dagar då annan läkare var åter efter semester. Sålunda fick vi lämna hälsocentralen utan att bli hjälpta så när som rekommendationen att inköpa ett receptfritt medel av något slag!

Efter att det gått 14 dagar efter besöket på hälsocentralen och vi då blivit lovade läkare som skulle ställa diagnos besökte vi hälsocentralen på nytt. Tyvärr fick vi samma besked som förra gången. Det fanns fortfarande ingen läkare som  kunde ställa diagnos. Vi begärde då men fick ingen remiss till sjukhuset. Någon annan utväg än att lämna hälsocentralen fanns sålunda inte, varför vi for hem igen.

En vecka senare fick min nära anförvant så svara smärtor i magen att vi än en gång måste söka oss till hälsocentralen. Min anförvant var då mycket dålig. Vi hade inte mer än väl kommit in i undersökningsrummet så svimmade hon. Som tur var kunde jag fånga upp henne så hon inte slog i golvet. Men som någon vet skall man försiktigt lägga ned en avsvimmad person på golvet.

Personalen förutom ”läkaren” var alla invandrare med dålig språkförståelse. I stället för att handla sprang de som yra höns utan att veta vad de skulle göra. När jag fått dem att larma ambulans kom denna mycket snabbt och var enbart bemannad med svenskar som gjorde att det lugnade ner sig betydligt.

Väl komna till lasarettet gjordes en omedelbar undersökning och läkaren förklarade att hon måste opereras inom två timmar. Hon fick ligga kvar på sjukhuset efter operationen ca tre och en halv vecka.

Den tredje september skrevs min anförvant ut från Geriatriken. Hon fick då åka hem till vår bostad i med ”taxiambulans”. Hon hade då kateter eftersom urineringen inte fungerade. Med sig fick hon rullstol och förhöjd toastol. Katetertömningen sköter jag med tömning ett flertal gånger pr dag. Redan första dagen jag gjorde detta funderade jag på att katetern rimligtvis borde bytas ut då och då. Men detta skedde först senare när jag påtalade detta.

Den 7/9 på kvällen fick min hustru problem och smärta . Vi ringde sjukhuset och de lovade komma kl 11.00 på kvällen. Lite senare ringde de igen och meddelade att de inte kunde komma. Jag fick förutom att varje gång tömma katetern hjälpa henne även vid detta tillfälle så hon kunde somna.

Torsdagen den 9 september kände hon att hon måste få hjälp eftersom hon kände smärta och irritation men kunde ändå inte urinera. Hälsocentralen lovade skicka en sköterska men någon sådan kom aldrig. Trots att det blev ett enormt regnoväder tog vi därför min bil, lastade in rullstolen och for till hälsocentralen. Efter en stunds väntan fick vi komma in till en sköterska som bytte kateter. Det visade sig då att min anhörig fått urinvägsinfektion. Av denna anledning ordinerades hon en 5-dagars kur med antibiotika.

Vi är kallade för återbesök och för byte av katerslang den 14 september.

Jag vill betona att de sjuksköterskor som vid olika tider behandlat min hustru  har visat en stor yrkesskicklighet varför de har vårt fulla förtroende.Detta gäller även operations- och geritrikavdelningen.

Däremot måste det anses mer än tveksamt med ett så stort antal icke utbildade utomeuropeiska läkare som därtill inte behärskar språket. Detta gäller även annan utomeuropeisk personal.

Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle

PS Som kanske någon anat handlar detta om min hustru. Efter det som hänt måste vi, över åttioåriga pensionärer som arbetat ett helt liv och som fortfarande var för sig betalar en inte obetydlig summa i skatt, ställa oss frågan om det kan anses vara denna slags humanism som sjuklöverns politiker dagligen stoltserar med när de utnämner sig själva till världens främsta humanister men ständigt smutskastar ett parti som värnar om vårt eget folk. Eller kan kan det vara samma cynism som man visar mot alla av utomeuropeiska individer mördade, våldtagna svenska kvinnor flickor etc, att med hänsyn till vår ålder kan vi fungera som billiga försökskaniner!



Kategorier:Svensk politik, Uncategorized

Etiketter:, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: